Svt, GP, SvD, GT, Expressen, SLA, Fokus och Faktum kan ha rätt!

Det regnar i Falköping och den väntande rishögen på Mösseberg blir blöt. Om detta borde jag skriva: kvällens valborgsfirande med körsång, fackeltåg, brasa och fyrverkerier. Om våren som kommer med tjutande visselpipor och rop från fotbollsplanen nära Trinnöjegatan. Om den trevliga tulpanplanteringen vid Ranten. Om det nya kaféet som serverar Lejonet & Björnen på Centralstationen.

Men.
Om detta har jag ingenting att säga.
Just nu tänker jag bara på er.

Eller rättare sagt, på mina följare på Twitter. En tapper och spretig skara av skaraborgare, politiker och personer som jobbar med politik, statliga tjänstemän, journalister och redaktionella medier – just nu från Svt, GP, SvD, GT, Expressen, SLA, Fokus, Faktum och Vårt Göteborg. Hej! Er passiva uppmärksamhet smickrar mig oerhört och kondenserar min prestationskramp till några droppar i ett provrör som hotar att ödelägga hela projektet.

Att invånare och lokaltidningar vill läsa om vad som händer på Falbygden förstår jag helt och hållet (därav den något krystade Falköpingsanknutna inledningen). Att nationella eller storstadsbaserade medier hakar på har jag svårare att förstå. Men jag har mina teorier.

Förmodligen har de tråkigt på jobbet och längtar till landet men har fått nog av Underbara Claras vintageklänningar och husmoderliga slash entreprenöriella bakande och odlande. Kanske trålar de efter stoff till skrivbordsartiklar som kan sätta plåster på såren efter den utarmade landsbygdsbevakning? Eller också följer de konton hit och dit utan urskiljning för att inte missa en fest någonstans.

Rent hypotetiskt kan det också vara så att de scoutar efter glada amatörskribenter som med lite hjälp snabbt kan nå 100 000 läsare om dagen i en målgrupp så nischad att inte ens Per Schlingman visste att den fanns. Dammsuger internet efter potentiella feelgooodkolumnister som vränger sig ut och in för att leverera något som stryker medhårs och skänker en känsla av okomplicerad värme för mänskligheten. Eventuellt tror de att de hittat något att hålla ögonen på. Kanske har de rätt.