tisdag 17 februari 2015

Jag vet ingenting om Falköping

Frisören har ett stort blont hår och bred dialekt. Idag utstrålar hon okonstlad trevlighet och melodifestival. ”Vad tycker du om Falköping då?” frågar hon. ”Jag tycker om volymen på husen” säger jag och känner mig excentrisk och obegriplig. Försöker förklara att ”de har en så trevlig storlek”. ”Eller hur!” instämmer hon glatt och får mig genast att vilja boka en ny tid.

Så här är det: jag vet ingenting om Falköping. Det vill säga, jag vet ingenting om Falköpings särart i förhållande till andra småstäder i Sverige. Jag vet att det är större än Tidaholm och mindre än Göteborg. Jag vet att där finns en del trevliga gator och en del mindre trevliga, som i de flesta småstäder. Vidare finns ett resecentrum, en kinarestaurang, ett Systembolag, ett Lindex, ett badhus och en VVS-grossist – som i de flesta småstäder.

Vad jag tycker om Falköping har väldigt lite att göra med Falköping och allt att göra med mig. Med mitt behov av rymd och tystnad, vår nya lägenhet och mitt nya jobb – i Tidaholm. Med min bestämda uppfattning att 2015 ska bli superåret som läker alla sår efter pissåret 2014 (mer om det en annan dag). Vad jag gillar med min nya tillvaro är att den inte liknar min gamla.

Men min frisör har inte efterfrågat en innehållsdeklaration över mitt psykiska mående de senaste 12 månaderna. Så jag försöker hitta en annan ände att börja i, och finner denna: vad jag gillar med Falköping är att det inte är Göteborg. Vad som skiljer Falköping från Göteborg är till exempel småskaligheten, överblickbarheten, den måttliga trafiken, trädgårdarna mitt i staden och byggnadernas mänskliga skala. Tre våningar, max fyra. Hus som får en att lyfta blicken mot takpannor och vindflöjlar, utan att skymma solen. Detta gillar jag med Falköping, säger jag till frisören.

I själva verket vet jag ingenting om staden. Allt jag kan se är ljuset som den kastar tillbaka när jag projicerar mig själv på gatorna och husen. Förr eller senare blir jag en del av platsen och måste kasta mig själv någon annanstans för att få syn på vem jag är. Min frisör ska fråga varför jag flyttar från Falköping och jag ska svara att träden är höga i Norrland. Om Falköping vet jag ingenting.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar